B&K - Tidningen - 1997 - Nummer 5 - Hormoner, del 1: Set them free!

Hormoner, del 1: Set them free!

Sidan skapad 2002-08-13
Uppdaterad 2002-08-14

Text: Fredrik Paulún
Ill: Seth Janson baserat på foto från Rick Schaff och Mitsuru Okabe

Del 1
Del 2
Del 3

Sök på B&K:s webbplats
 

Sök på nätet med gymråttans favorit:

Sök på webben med Google

 
Kommentarer
Maila eller använd formuläret nedan:

namn (valfritt):

e-post (om du vill ha svar):

meddelande:

Från B&K Sports Magazine 5/1997:

I en artikelserie på tre delar kommer vi att berätta om hormoner och hur man kan påverka dem. Först ska vi bekanta oss med de mäktiga hormonerna och se vad de egentligen föra i våra kroppar. I del två kommer vi till vilken kombination av träning, vila och sömn som ger bäst resultat. I sista delen avslöjar vi hur du äter för att maximera dina kroppsegna anabola uppbyggande) hormoner.

Hormonerna styr i praktiskt taget allt! De sköter bland annat uppbyggnad och nedbrytning av muskler, förbränning av kroppsfett samt reglerar ämnesomsättningen och immunförsvaret. Modern forskning visar att det finns massor av metoder att påverka de kroppsegna hormonerna, vilket kan komma att revolutionera idrottsforskningen.

Set them free!

Tidigare har man inte brytt sig så mycket om kroppens egen produktion av hormoner. Man trodde att det enda sättet att påverka hormonbalansen och på så vis uppnå mer muskelmassa var att ta mediciner med hormonsubstanser. Men modern forskning visar att det finns fler metoder att påverka sina kroppsegna hormoner. Metoderna heter bl a rätt mat och korrekt träningsteknik.

Små mängder - stora effekter

Produktionen av hormoner äger rum i de så kallade endokrina organen. De är exempelvis hjärnan, hypofysen, bukspottkörteln, sköldkörteln, binjurarna, njurarna, testiklarna och äggstockarna. Men även andra delar av kroppen kan bidra till hormonproduktionen. Testosteron omvandlas t ex till östrogen i fettväven och i mag-tarmkanalen produceras "matsmältnings"-hormoner.

Det är relativt små mängder hormon som kroppen producerar. En frisk man i 25-årsåldern producerar endast 8-12 milligram testosteron per dag. Men utan den produktionen skulle hela hans fysik och personlighet snart förändras. Låga testosteronnivåer är bland annat förknippat med förlust av muskelmassa, ökat kroppsfett och slöhet. Om hans produktion inte skulle ha fungerat under puberteten skulle han i många avseenden förblivit en sjuårig pojke med pipig röst, outvecklade könsorgan och avsaknad av kroppshår. Detta trots att han säkert skulle blivit längre än genomsnittsmannen. Sannolikt skulle han även ha blivit ganska fet.

När man tänker på att dessa små milligram-mängder upprätthåller muskelmassan hos en 100-kilos-bodybuilder blir man imponerad över hur kraftfulla hormonerna kan vara.

En muskelcell som bygger

Varje hormon har sin speciella mottagare eller receptor som sitter på eller i t ex muskelcellen, där hormonet ska ge effekt. När hormonet funnit sin receptor skickar det en mycket kraftfull signal in i cellen. Om testosteronet binder till en muskelcell kommer cellen genast att börja bygga upp ny muskelvävnad. Större delen av de i blodet cirkulerande hormonerna ligger buffrade i så kallade bärarproteiner i väntan på frisläppande. Så länge det ligger tillsammans med dessa bärarproteiner är hormonerna helt verkningslösa, det är först när hormonet bundit till en receptor som det "aktiveras". Större delen hinner dock brytas ner innan de kommer till användning.

50 hormoner

Det finns ett 50-tal hormoner och forskarna upptäcker fortfarande nya. Ibland omklassificeras ämnen till hormoner. För några år sedan bestämde man sig för att vitamin D var ett hormon, eftersom det produceras i huden. Enligt definitionen skulle man därför även kunna kalla huden för ett endokrint organ. De hormoner som kommer att beröras är de som är direkt relaterade till din träning.

Säkerhetssystem

Om kroppen får för höga nivåer av något hormon kan detta vara mycket ödesdigert. För mycket sköldkörtelhormon kan t ex öka metabolismen (ämnesomsättningen) så mycket att den drabbade dör av värmeslag. Alltför höga nivåer av testosteron kan bl a ge våldsamma aggressioner. För att kroppen ska skyddas mot skadliga överskott minskar den sin produktion om ett hormon av någon anledning ökar i mängd. Ett typiskt exempel är kroppsbyggare som tar stora mängder testosteron via dopingpreparat. Testiklarna slutar snart att producera testosteron: Impotens, sterilitet och minskad sexlust är ett faktum.

Även antalet receptorer kan öka eller minska vid behov. Om du har höga nivåer insulin i blodet under långa perioder kan insulinreceptorerna minska i antal. Det resulterar i att du behöver mer insulin för att nå samma effekt som tidigare. Ännu högre insulinnivåer minskar antalet receptorer ytterligare och du är inne i en ond cirkel som kan sluta i diabetes (typ II). Några av hormonerna är viktigare än andra att känna till för den som tränar. Kommande artiklar, som berättar hur du kan påverka kroppsegna hormoner genom vila, kost och träning, kommer att handla just om dessa hormoner.

Var tillverkas hormonerna?

  • I hypofysen tillverkas flera hormoner:
    • Gonadotropinhormon som kontrollerar testiklarna hos mannen och äggstockarna hos kvinnan.
    • Tillväxthormoner som stimulerar växten, kontrollerar cellernas storlek, sönderdelar fettceller genom att omvandla fett till energi och höjer blodsockret när det ökar leverns framställning av glukos.
    • ACTH som styr binjurarnas hormonproduktion.
    • TSH som stimulerar sköldkörteln.
  • I huden tillverkas vitamin D som styr kalciumkoncentrationen i blodet.
  • Magsäckens slemhinna producerar bl a hormoner som reglerar tillverkningen av magsyra.
  • Bukspottkörteln utsöndrar insulin och glukagon, vilka reglerar blodsockernivåerna. Bukspottkörteln tillverkar också ett hormon som reglerar produktionen av insulin och glukagon.
  • Binjurarna frigör bl a kortisol som inverkar på ämnesomsättningen och stresshormonet adrenalin.
  • Äggstockarna producerar östrogen. Påverkas av hypofysen.
  • I testiklarna tillverkas testosteron. Påverkas av hypofysen.

Träningsrelaterade hormoner

Sköldkörtelhormon

Sköldkörtel hormonerna är T3 (trijodotyronin) och T4 (tyroxin), varav T3 är den mest aktiva varianten. Hormonerna är uppbyggda av aminosyran tyrosin och mineralämnet jod. T3 är ett katabolt (nedbrytande) hormon som stimulerar kroppen att bränna all energi den kan komma åt. Det stimulerar fettförbränning och nedbrytning/förbränning av glykogen (kolhydratdepåer i musklerna). Det förekommer att bodybuilders och fitnesstjejer använder T3 som ett fettförbrännande dopingmedel under diet. Risken är dock stor att användaren mest kommer att likna en Michelin-gubbe, eftersom den egna produktionen av T3 kan förstöras för livet. Man blir därför tvungen att ta medicin så länge man lever för att inte bli kraftigt överviktig.

Adrenalin och noradrenalin

Dessa stresshormoner förbereder oss för kamp. De ökar frisättningen av kolhydrater och fett, samtidigt som de sparar muskelmassan. Det är de här hormonerna som ger oss en kick när vi hoppar bungy-jump eller chockar systemet på något liknande sätt. Adrenalin/noradrenalin minskar temporärt blödningar, ökar syreupptagningsförmågan för stunden och ökar vakenheten.

Kortisol

Det här hormonet utsöndras när energinivåerna är låga eller vid överlånga träningspass. Kortisol ska du undvika om du vill bygga muskler. Det bryter nämligen ner både muskelmassan, kolhydratdepåerna och fettlagren. Dessutom försämrar det immunförsvaret och ger vätskeretention. Kortisol brukar anses som motsatsen till testosteron.

Östrogen

Detta är ett kvinnligt könshormon som ger kvinnan många av hennes egenskaper. Östrogen gör t ex att menstruationen fungerar som den ska och att kvinnan kan bli gravid. Den kvinnliga fettfördelningen (kring rumpa och lår) är också styrd av östrogenet. En man som på något sätt får i sig östrogen kan faktiskt fä den fettfördelningen samtidigt som hans bröst kan börja växa. Det sistnämnda tillståndet kallas gynekomasti vilket också är känt under namnet bitch-tits. Östrogen minskar nedbrytningen av skelettet, något som är särskilt viktigt hos kvinnor efter klimakteriet då östrogenproduktionen minskar kraftigt.

Testosteron

Det manliga könshormonet ger manliga attribut som skäggväxt, basröst etc. En kvinna som tar testosteron kan faktiskt utveckla dessa manliga egenskaper. Testosteronet har en kraftfull muskelbyggande effekt och stimulerar samtidigt fettförbränningen. Det krävs en fungerande produktion av testosteron i testiklarna för att mannen ska kunna befrukta en kvinna. Även kvinnor har en egen produktion av testosteron, men den är knappt 10 % av mannens. Man vet dock att testosteronet i stor utsträckning styr kvinnans sexdrift.

Insulin

Insulin är ett sant anabolt hormon som bygger upp både muskelmassan, glykogendepåerna och fettlagren. Det är det enda hormon som kan sänka blodsockret. Därför är insulinet särskilt viktigt, eftersom ett för högt blodsocker kan ge allvarliga skador bl a på ögonen. Insulinet är det viktigaste hormonet när det gäller omsättningen av näringsämnen. Det mest intressanta är att det är oerhört lätt att påverka insulinet och dess effekter genom valet av vad vi äter (mer om det i nästa nummer).

Glukagon

Man har kallat glukagon för "insulinets onda tvilling", eftersom det har insulinets motsatta effekter. Glukagon bryter ner muskler, fett och glykogen (kolhydratdepåer i musklerna), vilket gör det till ett tveeggat svärd.

Tillväxthormon

Det här är ett spännande hormon, eftersom det är så lätt att påverka genom träning och kost. Det stimulerar fettförbränning och sparar muskelmassan. Tillväxthormon orsakar tillväxt överallt i kroppen, vilket kan ge skrämmande effekter hos vissa kroppsbyggare som använt det som dopning. Om du är uppmärksam kan du se att framför allt proffsen ofta är lika breda om midjan som de är långa. Samtidigt liknar vissa nära på neanderthalare, eftersom deras brosk i ansiktet (pannan, näsan och käkarna) börjat växa. Deras inre organ växer också vilket leder till att de ser ut att vara gravida i femte månaden när de inte håller in magen. Att stimulera sin kroppsegna produktion av tillväxthormon kan emellertid inte ge sådana effekter.