B&K - Webbshop - Produktbeskrivningar - Mat för idrott - Kcal och KJ

Kcal och KJ

Omslag


Beställ boken i B&K:s
Klicka här för att gå till B&K:s webbshop!

 

Innehållsförteckning

Tillbaks till indexsidan
Förord
Så använder du boken
Alla kan laga bra mat!
• Protein
• Kolhydrater
• Fett
Kcal och KJ
• Håll överflödsfettet borta
• Att gå ner i vikt
• Att gå upp i vikt
• Du dricker väl tillräckligt?
• Mat för maxresultat
• Frukostar
• Soppor
• Fågelrätter
• Fiskrätter
• Skaldjur
• Kötträtter
• Grönsaksrätter
• Grytor
• Äggrätter
• Sallader
• Risrätter
• Pastarätter
• Potatisrätter
• Bröd
• Smörgåsar
• Keso & kvarg
• Drycker
• Efterrätter
• Veckomenyer
Utdrag ur Mat för idrott:

Vad är egentligen en kilokalori (kcal) eller kilojoule (kJ)? Denna fråga dyker upp allt som oftast och det finns ett mycket enkelt svar: Energi.

Men när man säger att kilokalorier helt enkelt är en benämning på hur mycket energi det finns i maten, blir det plötsligt inte lika lätt att begripa svaret.

Vad man måste förstå och veta är att kilokalorier inte är en speciell beståndsdel som finns i maten, som t ex proteiner, fett eller kolhydrater. Mängden kalorier eller joule (vi förkortar och förenklar kilokalorier till kalorier och kilojoule till joule) är bara måttenheter som visar hur mycket energi födoämnena innehåller.

För att minska mängden underhudsfett och gå ner i vikt krävs det i de flesta fall att man minskar intaget av mängden kalorier. Detta är ett alldeles utmärkt råd som fungerar på de flesta. Problemet är ofta att man inte vet hur mycket kalorier man vanligtvis stoppar in i sin mun. Kalorier är någonting abstrakt och går inte direkt att "ta på". Du vet inte hur mycket kalorier som finns i potatisen, såsen, köttet som du åt till lunch och inte heller vet du hur mycket kalorier det fanns i chokladbiten som "slank ner" på eftermiddagen.

Ditt problem är förmodligen inte att du äter för mycket mat, dvs du äter inte tills du kräks oavsett om du är toppidrottare som vill gå upp i vikt och muskler, eller bara matentusiast.

Nej, det är snarare så att du äter tills du blir mätt, men oftast allt för kaloririk mat. Och kaloririk mat kan liknas vid kärnkraft - volymen mat är liten, men dess kapacitet att producera energi är hög.

Chokladkakan tar 1,5 timme att gå bort

Ett bra exempel är den där chokladkakan du åt på eftermiddagen eller framför TV:n. Du köpte naturligtvis "hundragrammaren", alltså den vanligaste storleken. Inte den största, men inte heller den minsta. Den innehåller cirka 550 kcal. Har du en aning om hur lång promenad du måste gå för att göra dig av med chokladkakan? Ungefär en och en halv timme i rask takt! Det kan man kalla energi.

Och om jag inte misstagit mig helt och hållet kan vi vara överens om att du inte tar en långpromenad på 1 1/2 timme efter att du svalt den sista goda chokladbiten. Det är nog snarare så att du äter lite mer eller kanske något annat. Detta gör att den totala mängden kalorier du äter blir betydligt högre än vad du gör av med. Och här ligger förmodligen själva grundfelet. Du tror att du måste späka dig och äta ett salladsblad som du "drygar ut" med kaffe, te och vatten, för att överhuvudtaget minska i vikt. Naturligtvis ter sig en viktminskning då helt omöjlig, eller näst intill omöjlig.

Att minska sin kroppsvikt är lättare än vad man tror. Självklart måste du vara villig att förändra vissa saker i din tillvaro, men du behöver inte vara hungrig för att bli av med onödigt fett du "släpar omkring på". En förändring som måste ske är att öka din kunskapsnivå när det gäller mat. Det är viktigt att veta hur stor mängd kalorier och fett maten innehåller. För det är just fettet som bidrar till att mängden kalorier blir hög. Kan du undvika fet mat kommer du snart att upptäcka att också mängden fett på kroppen minskar.

Så räknar du ut ditt kaloribehov

Detta ska ju enligt de flesta människor vara helt individuellt, men det finns trots allt ungefärliga beräkningsmetoder. För att förstå en av dessa beräkningsmetoder krävs lite grundkunskap. Och vi börjar då med att se till olika individers basalomsättning, dvs den mängd kalorier som krävs för att du ska behålla din kroppsvikt vid total vila. Jämför man två personer som väger lika mycket och har lika mycket muskler och fett (de kan alltså vara olika långa) kräver de ungefär lika mycket kalorier i vila.

Den avgörande skillnaden är hur mycket de två individerna aktiverar sig. Den ene kan ha ett kroppsligt hårt arbete och dessutom tränar han eller hon fyra dagar i veckan, medan den andra personen har ett fysiskt inaktivt jobb och på kvällarna ser han/hon på TV eller video. Självklart kommer deras kroppar att kräva olika mycket energi. Men det troliga är att TV-individen äter, i kalorier räknat, lika mycket mat som den hårt fysiskt arbetande individen. En naturlig följd av de två personernas olika livsstil är att den ene av dem blir något rundlagd och den andre vältränad och muskulös.

Det är nämligen musklerna som kräver mest energi. Därför kan man lugnt påstå att din fysiska aktivitet står i direkt proportion till hur mycket fett du har på kroppen.

Ett enkelt sätt att räkna ut hur mycket kalorier din kropp kräver i total vila är att multiplicera din kroppsvikt med 24. Då får du fram din basalomsättning. Väger du 65 kilo kräver din kropp 65 x 24 = 1 560 kcal. Dessa 1 560 kcal krävs för att du skall bibehålla din kroppsvikt när du befinner dig i total vila. Kom ihåg att detta är en ungefärlig uträkning. Om du är 146 cm lång och väger 65 kilo, och dessutom aldrig i ditt liv tränat, får man anta att en stor del av dessa 65 kilon är fett och följaktligen fordras mindre mängd kalorier för att du ska överleva med vikten i behåll.

De 1 560 kalorier vi talat om är den mängd som krävs för att du varken ska öka eller minska i vikt om du ligger på sofflocket hela dagen och natten. Börjar du röra på dig ökar genast ditt behov, om du vill bibehålla vikten. Vill du gå ner i vikt kan du hålla dig till dessa 1560 kcal per dygn och vips, du kommer att minska i vikt.

Sidan skapad 2001-01-31 | Senast uppdaterad 2001-10-15 av