Ett kokt ägg, tack
Jag är upprörd. Förbannad. Besviken. Och mycket förvånad.
För två år sedan fick jag för första gången personlig erfarenhet av svensk sjukvård. Efter fem smärtsamma och extremt tidskrävande läkarbesök, där ingen hittade något fel, slutade det hela istället med akut ambulansfärd och tio dagar med dropp och syrgas. Hade en enda av läkarna bemödat sig med att ta ett blodprov, så hade det hela upptäckts redan vid det första besöket. Jag personligen hade besparats en massa lidande och spilld tid av det dyrbara livet. Och skattebetalarna, där jag själv är inkluderad, hade sluppit att betala för något helt onödigt.
Men det är i skrivande stund inte irritationen över några klantiga läkare som gör att jag känner besvikelse över sjukvården. Det är istället maten, om man nu kan kalla den det, som finns att köpa på de svenska sjukhusen. Min dotter blev nyligen sjuk och fick läggas in ett par dygn för observation. Som förälder sover man såklart kvar. Då hungern sätter in är det cafeterian som gäller, om den är öppen. Annars är alternativet plastmackor i automat, eller en chokladkaka, och på sin höjd en Risi-Frutti.
Såsom förälder fick jag "frukost"; en prickig-korv-macka på vitt bröd och en kopp the. Jag tog mig till cafeterian och frågade om det fanns några kokta ägg. Damen bakom disken såg förvånad ut och log: "Nej det har vi aldrig serverat". Däremot fanns det fin-fina chokladbollar, wienerbröd och Raider.
Jag förmodade att det inte var någon ide att fråga efter havregrynsgröt heller, risken var väl att bli utskrattad.
Men ärligt talat, ska det vara så svårt att fixa lite havregrynsgröt och välja fullkornsbröd istället för vitt, mjukt bröd med maximalt glykemiskt index? Många som hamnar på sjukhus gör det av direkt kostrelaterade problem, så borde inte de svenska sjukhusen föregå med gott exempel?
Vi besökare måste kräva att det finns mat man mår bra av. Även som besökare. Annars finns ju risken att man blir kvar.