B&K - Tidningen - 1987 - Nummer 9 - Skador & Problem - Sjukgymnastik

Skador & Problem - Sjukgymnastik

Sidan skapad 2002-08-20
Uppdaterad 2002-08-20

Foto: Per Bernal
Modell: Christer Söderberg.
Text: B. Gustafson


Johanna Stålberg

Fakta om sjukgymnastik

Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund

Typ av behandling:

Ultraljud, varma/iskalla inpackningar, MTT (träningsterapi), rörelsescheman med mera. Man räknar med att en behandling tar cirka 30 minuter, men naturligtvis varierar det från patient till patient.
 
Sök på B&K:s webbplats
 

Sök på nätet med gymråttans favorit:

Sök på webben med Google

 
Kommentarer
Maila eller använd formuläret nedan:

namn (valfritt):

e-post (om du vill ha svar):

meddelande:

Från B&K Sports Magazine 9/1987:

Den traditionella vårdformen

Vi har pressat in sjukgymnastik mellan artiklarna om vårdmetoder utanför den "vanliga" sjukvården; den som finns inom sjukhusens väggar. Man kan tycka att det inte hör till vår serie om alternativa vårdmetoder. Trots det vill vi ta upp denna behandlingsform då vi märker att många idrottsmän kommer i kontakt med den.

B&K har pratat med sjukgymnasten Johanna Stålberg, 34 som arbetar som instruktör i workout för gravida på Yvonne Lins workout i Stockholm. Hon kommer ofta i kontakt med träningsskador.

Tränar du och det gör ont när du utför en specifik övning ska du genast sluta utföra den rörelsen! För om den framkallar smärta så kan det bero på att du antingen utför den felaktigt eller att kroppen inte mår bra av just den övningen. Slutar du inte utföra rörelsen få man en inflammation (tendenit).

Om det ändå uppstår skada och du får ont, kanske så ont att du inte orkar lyfta armen (t ex vid skada i axel eller armbåge), måste du gå till en läkare. Läkaren ger dig antiinflammatorisk medicin och remitterar dig till en sjukgymnast. Hos sjukgymnasten får du behandling med t ex ultraljud som spränger ödemet (svullnaden) så att det försvinner, och avger en djupgående värme som har en läkande effekt. Därefter får du en hårdhänt massage som är avslappnande.

- Till en början är massagen mycket smärtsamt men efter en minut eller så försvinner smärtan och det känns mycket skönt efteråt, påstår Johanna.

Sedan fortsätter behandlingen med värmeinpackningar och medicinsk träningsterapi (MTT).

- Man skulle kunna kalla det för bodybuilding på sjukgymnasters vis.

Och Johanna berättar med stor entusiasm om "sin" vårdcentral. Där finns olika maskiner som patienterna får jobba med. Personalen vid vårdcentralen har själva fått välja ut maskinerna.

- Men en sak som är viktig att nämna i det här sammanhanget är att vi alltid arbetar utifrån patientens förutsättningar och möjligheter. Kan patienten bara röra armen 10 cm åt sidorna låter vi det vara så till början och ökar först när det känns bra för patienten.

Kan hjälpa i stort sett alla skador

De vanligaste skadorna hos de som tränar sitter i axlar, rygg, knän eller fotleder. Men det förekommer också de som har fått ett slag t ex mitt på en muskel. Skadan sitter inte alltid i leder eller ledbandsfästen, även om det vanligaste är tendinitis (inflammation i ledbandets fästen). Tendinitis är en typ av skada som uppkommer bland dem som tränar hårt genom överbelastning. Ett annat exempel är tennisarmbåge när fästet uppe vid armbågen är konstant spänt och utsatt för hård och tung belastning. Men det vanligaste stället där tendinitis förekommer är i axeln. Frampå axeln finns ett fäste där senan som håller uppe supra spinatus sitter. Och om man alltså tränar med felaktig teknik eller slarvar med att stretcha ut efter träning kan det bli en så stark konstant spänning att fästet blir inflammerat.

- Man ska veta att en sena aldrig kan växa och bli större. Musklerna växer på bodybuildarna men inte senorna. Skulle de göra det skulle kroppen bli jämtjock. Det här innebär också att även om musklerna klarar av belastningen så är kanske inte senan motsvarande stark och beredd på belastningen. Tvärtemot vad många tror drabbar tendinitis fästet mellan senan och benet. Fästet där är mindre elastiskt än mellan muskeln och senan.

Följer patienten hela vägen

Sjukgymnasten blir ofta inkopplad redan när patienten kommer till en läkare. Se dan följer sjukgymnasten patienten under hela behandlingen. Under medicinering, under och efter eventuella operationer, ända fram till att patienten är helt återställd.

Johanna arbetar på vårdcentralen i Traneberg strax utanför Stockholm. Kommer du till henne där och har skadat foten t ex (stukat) kyler hon ner svullnaden. Hon säger åt dig att du inte skall belasta foten och ger dig ett par kryckor.

- Vi tejpar nästan aldrig, säger Johanna, det är alldeles för vanskligt. För antingen är foten för svullen och när sedan svullnaden försvinner så blir ju förbandet för stort och gör ingen nytta. Eller så är det tvärtom att foten svullnar ännu mer och det blir blodstockning vilket naturligtvis är värre.

- Så kommer patienten på återbesök och då tränar vi upp fotens styrka och koordination. För det är faktiskt så att fotens . nervsignaler blir avtrubbade av skadan och patienten riskerar att vricka samma fot igen.

- Vi har märkt att det bästa är att sätta in träningen när patienten nästan är bra i fotleden. De brukar få använda sig av studsmatta och sakta komma igång med att stärka och öva upp fotledens reflektorer. - Varje patient får ett hemträningsprogram och förhållningsorder, vilka övningar som inte passar och vilka som är bra.

Skillnaden mellan etablerad värd och alternativ

Det som skiljer sjukgymnastiken från den alternativa vården är att de tekniker och rörelser som används där, har framkommit genom omfattande forskning. Medan det inom den alternativa vården fungerar på det viset att vården bygger på praktiska erfarenheter.

"Mormor gjorde så och blev frisk". Det bygger med andra ord på erfarenhetsmässiga kunskaper. Dessutom hör sjukgymnastutbildningen till högskoleutbildningarna vilket innebär att sjukgymnasterna, precis som läkarna, blir legitimerade efter avklarad examen.

- Vi är akademiker och det tycker jag är viktigt att nämna i det här sammanhanget, säger Johanna.