Del 1 av 'Fitness är ingen idrott' hittar du här.
"Baddräkt och högklackat känns som skönhetstävling anno 1960. Men som reglementet är utformat idag skulle gummistövlar och bastkjol vare sig ge en mer eller mindre rättvis bedömning"
Till att börja med vill jag att ni ska förstå mig rätt. Jag önskar inte fitnesstävlingens död, jag vill att det ska vara rättvist. Jag vill se utvecklingen av en ny sport som kan entusiasmera människor och få en bredare allmänhet att förstå vad vi håller på med. Att domarna ska kunna göra sitt jobb och att de tävlande ska uppskattas för sin prestation.
Man förstår något av problemen inom Fitness när man läser Wayne DeMilias (president IFBB, Pro division) kommentar i förbundsnytt nr 1: "Domarna ska räkna hela presentationen av kvinnan. Ansiktets attraktivitet, hårets styling, midjetjocklek, allt detta kommer att inräknas i framtida tävlingar. I det här läget försöker vi bara rädda sporten."
Rädda sporten? Från vadå? Fula och feta? Eller dopade, bukiga och off-seasonfinniga? Antagligen.
De rådande amerikanska skönhetsidealen är ju inte helt okända; peroxidblond med jättepattar - ska detta bli måttstocken för hela världens fitnesskvinnor? Viljan att få fram blonda, högbröstade, atletiska med höga kindknotor får mig inte helt osökt att tänka på en liten farbror med mustasch från Österrike.
Hur blev det så här?
Dambyggningen höll på att dö ut. Utövarantalet minskade och publiken svek. De kvinnor som varit förebilder för massor av tränande var det inte längre. De tycktes istället vara groteska. Det gällde att snabbt skapa ett nytt ideal. Man hade helt enkelt inte råd med att förlora 50 % av en potentiell marknad. Konsekvenserna om tjejerna slutade lösa gymkort, köpa träningskläder och kosttillskott kunde räknas i miljarder dollar genom alla försäljningsled. Naturligtvis handlade det även om att utveckla den mossiga sporten bodybuilding, men man ska inte underskatta den ekonomiska drivkraften. Vem skulle annars betala kalaset?
Man skapade därför en ny idrott, Fitness. Man ville hitta tillbaka till de ideal som de kvinnliga byggarna tidigare varit, men med mer inslag av show och glamour. Det skulle locka publik, media och därmed sponsorer. Man dammade helt enkelt av de gamla förstelnade kvinnoidealen och piffade till dem lite (man får inte glömma bort i vilket land detta skedde). Men det hade inte behövt bli så dåligt för det. Intresset för den nya sporten visade sig vara så stort som man hoppats, både från de som ville tävla till de som ville se på.
Men så "utvecklades sporten", tjejerna blev allt större (precis som bodybuilding) och de fria programmen blev allt mer elitistiska - men vad hade man väntat sig? Att tjejerna skulle nöja sig med att förbli "små och söta" och skutta runt lite gulligt till alla penningstarka gubbars förtjusning? Tydligen, för inte heller den här gången hade man förberett sig på vad som komma skulle. Men det blev värre. Dambyggarna ansågs och anses för groteska för att visas upp - av sitt eget förbund! Bara det är värt en artikel. Faktum kvarstår, många damproffs hade dopat sig till att se ut som dåliga transvestiter. Men om doping hade varit dambyggningens enda problem så tillförde Fitness allhanda kirurgiska ingrepp. Och då inte bara lite silkonbröst, utan näs- och ögonplastiker, fettsugningar och så vidare - en utveckling man nu dessutom hejar på genom att stifta "skönhetsregler".
Varför är reglerna så otydliga?
Vårt svenska förbund får naturligtvis bära hundhuvudet här hemma för en tävlingsform som börjar bli i det närmaste en parodi. Någonting som från början i huvudsak berodde på oskickligt utformade regler. Men frågan varför det görs så lite åt det är återkommande. Är man rädd att det ska bli "för svårt" för en bredare allmänhet att förstå? Att Fitness skulle gå samma öde till mötes som sportaerobics eller gymnastik, en idrott som beses av färre åskådare än bodybuilding?
Som det är nu verkar man bara se två alternativ. Endera gör man ingenting åt det och Fitness kommer att utvecklas på ett liknande sätt som dambyggningen - fitnesstjejerna idag har mer muskler än vad bodybuildingtjejerna hade för tio år sedan när IFBB började diskutera vad som skulle göras åt dambyggningen. Eller också styr man det mer mot att vara en skönhetstävling - vilket man redan börjat med. Detta är än mer obegripligt med tanke på att skönhetstävlingar fått massiv kritik och allt från "Fröken Sverige" till "Miss World" har blivit rejäla publikfloppar.
Men jag ser ett tredje alternativ - gör Fitness till den sport det förtjänar att bli. Jag förstår att det kan vara en förevändning för impotenta IFBB-delegater att titta på storbystade blondiner i bikini och hävda att det är en idrott, men vi som vill se en idrott då?
Galna regelsjukan
För er som inte är insatta i ämnet eller försökt att sätta er in, men inte förstått vill jag påvisa några av problemen med reglementet som det är utformat idag. Under kapitel 4 "tävlandes ålägganden i SKKF:s tävlingsregler för Fitness" återfinns under paragraf 3d att läsa följande: "Den tävlande skall vid registrering, för huvuddomare/ tävlingsledare överlämna antingen: CD som skall vara inspelad med namn, längdklass samt låtnummer…"
Inspelad med namn, längdklass samt låtnummer?! Är det någon som uppfyllt den regeln? Spelat in sitt namn på en CD? Är jag petig i överkant? Märker ord kanske? Men det är ju för fan en regel, varenda tävlande som inte uppfyllt den regeln kan diskvalificeras!
Under kapitel 4 "Tävlingskläder" paragraf 4 "fysikrond" står "Bikinin skall täcka minst halva sätesmuskulaturen". Mätt varifrån? Går det bra om bara ena skinkan syns? Under samma paragraf "uppvisningsrond" står: "Klädvalet måste dock motsvara SKKF:s normer för smak och anständighet..//.. Är det någon som sett "SKKF:s smak- och anständighetsförfattning"? Nähej, inte det. Det var ju inte så konstigt, eftersom den inte finns. SKKF:s smak och anständighet vilar väl antagligen på Claes Aronsson. Här skulle jag vilja skriva mer, men låter bli.
I samma kapitel står: "Idrottsskor skall användas." Går det bra med golfskor? I den amerikanska originaltexten står åtminstone att läsa: "Tennis or athletic shoes shall be worn." I Sverige har man lagt in en helgardering: "Klädedräkten skall godkännas vid registrering." Jamen, så kan man inte göra! Det är som att säga: Kom hit du så ska vi se om du får tävla. Men tydligen är dagens fitnesstävlande beredda att träna hundratals timmar och dieta i flera månader och sedan chansa på att de får vara med.
I kapitel 4 paragraf 9 "Regellydnad" står: "Såsom medlem av SKKF skall varje fitnesstävlande lyda under SKKF:s fitnessregler och IFBB:s allmänna etiska regler." Hur många har läst IFBB:s allmänna etiska regler? Jag har frågat. Ingen av de tävlande jag har pratat med kände ens till att de fanns eller var de finns. Varför finns de inte att tillgå hos SKKF? Om man hänvisar till dem varför blir man då inte upplyst om hur man får tag i dem? Misstanken väcks: Har de själva läst dem? Men jag har, utan hjälp, hittat IFBB:s allmänna etiska regler (se nedan). Men det krävdes någon timmes letande på webben och så svårt borde det inte få vara att få tag i regler.
IFBB:s etiska regler för tävlande i Fitness
Competitors: We, the bodybuilders and fitness athletes, realizing that our conduct reflects on the good name of the sport of bodybuilding and fitness, and realizing the responsibility thereby placed upon us, pledge ourselves:
- to fulfill our responsibility to society, to our coaches, to the officials, and to the administrators of the IFBB.
- to honour, dignify, and support the sport of fitness by competing in the best of condition and to the best of our ability, and by being in top shape when giving an exhibition or a seminar.
- to respect our opponents on equal terms in the spirit of friendly rivalry and good sportsmanship.
- to respect the Constitution and Rules as well as the rules of competition and to observe them honestly in cooperation with other competitors, the officials, administrators, and organizers.
- to accept the decisions of the officials in the spirit of good sportsmanship without descending to selfish recriminations, realizing that these decisions have been made honestly, fairly, and objectively.
- to continue striving for bodily perfection and correct moral principles.
- to honour the special trust conferred upon us by our participation in, and by our representation of, the IFBB and our country, at international events, and to adhere to the standards of personal conduct expected of us.
- to recognize the value of fitness and to promote its future by serving as an example to inspire other people to participate.
- to cooperate with our officials and administrators in the development of high standards, both moral and physical, for the sport of fitness and in the progressive furtherance of the objects of the IFBB.
IFBB:s reglemente finns i sin helhet på http://www.ifbb.com/amarules/fitness/
De etiska reglerna i sin helhet hittar du på http://www.getbig.com/info/ifbbcode.htm
SKKF:s etiska regler hittar du ingenstans.
Undrar du över "SKKF:s smak- och anständighetsförfattning" kan du alltid ringa Claes Aronsson på tel 0705-41 24 81, , och fråga hur han mår idag.
Bedömning fysikrond
Enligt tävlingsreglerna ska: "Domare poängsätta uppvisningen utifrån kriterierna; a) styrka, b) uthållighet, c) koordination, d) rörlighet, e) utförande - rörelsemomenten skall vara korrekt utförda, f) koreografi, g) presentation - publikkontakt, originalitet, tema, utstrålning, underhållningsvärde, h) tempo."
Här har man gjort en bra ansats, men förtydliganden krävs. Vad är ett styrkemoment? Hur utförs det korrekt? Hur poängsätts det?
Ett jävla gnäll
Man måste utforma reglerna så att det klart framgår vilka rörelsemoment som ska ingå eller kan ingå och hur momentens olika svårighetsgrader bedöms. Ger ett handstående högre eller lägre poäng än grenpiksittande (straddlehold)? Ger ett svårare men sämre utfört moment högre eller lägre poäng än ett lättare och bättre utfört? En liten, liten början kan vara att åtminstone bestämma en terminologi. Man kan göra det lätt för sig genom att importera den från sportaerobics eller gymnastik, eller så gör man egna benämningar på övningarna. Därefter utbildar man domare och aktiva i hur ett korrekt utförande ska se ut. Det finns andra bedömningssporter; konståkning, gymnastik och simhopp till exempel där utföranden finns tydligt beskrivna. Varför har man inte besvärat sig med att göra sådana för Fitness?
Idag har inte domarna kompetens att skilja en korrekt utförd handvolt från en felaktig, eller om det kanske till och med ska bedömas som originalitet om den tävlande faller på rumpan? Hur vet man att momentet inte ska se ut så och hur kan man hävda att det är dåligt om det inte finns några regler? Som de är nu försöker domarna efter bästa förmåga bedöma till synes blandade småhopp vars svårighet de ofta inte har en aning om.
"Det får inte bli för mycket gymnastik", gnälls det såväl från aktiva som förbundshåll. Nej, det kanske inte är en bra utveckling, men då måste man bestämma exakt hur mycket "gymnastik" det får vara och vad som är "gymnastik". Är jämfotahopp gymnastik? Ja, inom gymnastiken heter det punkthopp. Vilka gymnastiska moment som är tillåtna och hur de ska utföras kan väl inte vara så förtvivlat svårt att bestämma sig för?
Om den tävlande har ett grönjävligt tempo med massor av svårigheter i trettio sekunder för att sedan stå och flåsa tiden ut - är det bättre eller sämre än att jobba på halvfart genom hela programmet? Är det självklart? Jamen, skriv ner det då. Annars är det ingen regel.
Att vara domare i Fitness kan inte vara lätt. Att vara tävlande i Fitness kan inte vara lätt. Att vara publik till en fitnesstävling vet i alla fall jag inte är lätt. Och fortsätter man med samma flegmatiska slapphet kommer Fitness att dö kvävningsdöden i ett löjets skimmer.
Maila gärna mig dina synpunkter på .
I nummer 6/7 2000: Fitness är ingen idrott. Del 1
