Ont i knät
Fråga: Jag har problem med mitt vänstra knä. För cirka 3 månader sedan var jag ute och sprang. Plötsligt knäppte det till i knät, men jag fick inga direkta obehag. Smärtan kom dock tillbaka senare under dagen. Jag har sedan dess "knäppningar" och en ständig känsla av smärta. Styrketräningen förvärrar inte smärtan. Jag är 22 år gammal, 193 cm lång och väger 97 kg, kan tilläggas.
Vad kan mina problem bero på? Hur åtgärdar jag detta? Tacksam för svar.
"The Iron Warrior"
Svar: Det är av yttersta vikt att först och främst fastställa att det inte föreligger någon ligamentskada. Denna skulle i så fall visa sig i form av överrörlighet (instabilitet), skarp smärta och svullnad.
Knäskador uppkomna av idrottsaktivitet kan se mycket olika ut, beroende på aktivitet och hur skadan skett.
En sjukgymnast eller läkare kan utföra ett fåtal tester som snabbt indikerar om detta är fallet. Ligamentskador behöver längre tid för att läka. I vissa allvarligare fall, där bristningar eller rupturer är för stora, kan det vara nödvändigt att gipsa knät/benet. Detta gäller inte dig, då du fortfarande kan styrketräna. Ditt problem kan vara en mindre ligament-bristning, eller ännu mer troligt, en muskelskada eller spasm. Smärta/värk i knät är vanligtvis orsakad av spasm/förkortning av de muskler som aktiverar leden. Dessa muskler är inerverade av nervsegment från lumbalryggen. Varför en eximination och behandling av knät även bör inkludera ländryggen.
Muskler som aktiverar knäleden: Knäflexorer; Biceps Femoris (långa och korta knäflexorerna), Popliteus, Sartorius, Gracilis, Semitendinosus och Semimembranosus.
Mediala knäsmärtor: Då knäleden är böjd och smalbenet befinner sig i en rak vinkel i förhållande till lårbenet fäster Sartorius på främre insidan av Tibia (vadbenet), Semitendinosus på Tibias bakre insida medan Gracilis har sitt fäste mellan dessa båda. Förkortning av ovan nämnda muskler är en vanlig orsak till värk på insidan (medialt) av knäleden. I dessa fall är det också vanligt att det uppstår problem när knäleden skall sträckas ut (extendera) helt och hållet. Genom att släppa på muskelspänningarna med akupunktur eller triggerpunktsmassage, kan man i mänga fall omedelbart frigöra smärtan och öka rörelseförmågan vid knäextension. Denna behandling kan även ge förvånansvärt bra resultat vid mindre bristningar av den mediala menisken (där det inte föreligger låsningar av knät).
Behandling: Akupunktur eller djupmassage av triggerpunkter vid muskel /sen övergången, cirka 4 cm medialt och ovan leden då knät är böjt.
Knäextensorer: Quadriceps Femoris består av fyra muskler: Rectus Femoris, Vastus Lateralis, Vastus Medialis och Vastus Intermedius. Dessa fyra muskler förenas via en gemensam sena och fäster på Patella (knäskålen). Från Patellas nederkant fortsätter så detta fäste i form av ett ligament (Ligamentum Patellae) ner till Tibias övre benknöl.
Smärta i knät: Obehag ovan, under eller på sidorna av knäskålen, är vanligtvis orsakat av förkortade knäextensorer. Förkortning av dessa muskler ökar belastningen på Patella och Femur. Denna knäsmärta kallas ofta för Patellofemoral smärtsyndrom. Patienten klagar ofta över 'knäppningar" eller "knak" som upplevs bakom Patella, speciellt vid knäböjningar. På grund av den försämrade cirkulationen i de förkortade musklerna samt triggerpunkterna, kommer patienten även att uppleva stelhet speciellt på mornarna efter uppvaknandet och efter längre stillasittande perioder.
Condromalacia Patellae: Förkortning av knäextensorerna kan även bidra till att Patella "dras" in i en felaktig position, vilket i sin tur kan leda till en degenerativ skada av ledbrosket på Patellas undersida. Om t ex Vastus Lateralis är för spänd i relation till Vastus Medialis, kommer knäskålen att "dras" lateralt med efterföljande smärta (se illustration A).
Det kommer dessutom att ske en uppmjukning och svullnad av brosket, vilket i sinom tid leder till delvis eller total nedbrytning tills dess att knäskålen skaver mot Femur (lårbenet) utan något skyddande ledbrosk. (Se illustration B).
Detta tillstånd av gradvis nedbrytning är väldigt vanlig och ofta missförstådd men kan förhindras genom behandling a v de involverande triggerpunkterna. Det är emellertid vanligt att en muskelspasm i Quadricepsmuskulaturen blir följden av en inklämd nervrot i ländryggen. Detta tillstånd leder till en överstimulering av de muskelfibrer som enerveras av den aktuella nerven.
Till följd av detta krävs att även spänningar i de paraspinala musklerna i ländryggens övre del behandlas för att frigöra eventuellt inklämda nervrötter.
Behandling: Sök efter triggerpunkter, dvs punkter som ömmar vid tryck. Dessa är belägna vid muskel/sen-övergångarna på knäextensorerna och runtomkring knäskålen samt längs med dessa muskler.
Sök även efter triggerpunkter och muskelspänningar på båda sidor av den övre ländryggen. Behandla med akupunktur eller djupmassage för att frigöra spänningarna i dessa muskler. Stretching av knäextensorerna samt ökad träning av knäflexorerna är också att rekommendera.
Laterala knäsmärtor: För hög spänning (för korta muskler) i Tensor Fascia Lata och/eller Gluteus Maximus leder till en ökad spänning av den ileotibiala senskidan. Denna senskida har till uppgift att hålla framsidan av lårets muskler på plats. Ileotibiala senskidan löper från höftbenet (leium) ner till vadbenet (Tibia). Ovan nämnda musklers funktion är att hålla denna senskida spänd. Om dessa muskler är alltför spända leder det till värk/smärta på utsidan av knät. Här krävs behandling av triggerpunkter i Tensor Fascia Lata samt Gluteus Maximus för att släppa på spänningarna.
Eftersom du nämnde att du känner smärta i knät efter att du varit ute och sprungit är det även möjligt att ditt problem ligger hos dina fötter. Om dina fötter är pronerade, dvs om du är plattfotad, kommer vadbenet (Tibia) och knäskålen (Patella) att rotera inåt samtidigt som lårbenet (Femur) roterar utåt. Detta betyder att knäskålen och patellarligamentet inte kommer att löpa i sin skåra, vilket i sin tur leder till muskelobalans, smärta samt uppmjukning och nedbrytning av ledbrosket.
Somliga föds plattfotade medan andra gradvis blir plattfotade pga för tung belastning och för hårt underlag (golv, cement eller asfalt) vilka översträcker de ligament som bildar fotvalvet. Våra fötter ska fungera som stötdämpare och om fotvalven inte längre existerar, betyder det ett uteblivande av stötdämpareffekten. Och detta leder i sin tur till att stötarna fortplantas upp längs benet till knäleden. Allteftersom tiden går kan detta leda till skador såsom nedbrytning av ledbrosk och bristningar i muskler och senor. Den skadade vävnaden ersätts av ärrvävnad som har en sämre cirkulationsförmåga, vilken orsakar ökad spänning samt muskelobalans i dessa muskler.
Det är tyvärr svårt att bryta denna onda cirkel eftersom skadan blir irriterad varje gång du belastar foten med försämrade valv som vid gång eller löpning. Om dina fötter är pronerade kan du se på dina skor att de är mer utnötta på utsidan av hälarna. När du står barfota kan du be en kamrat att mäta ditt fotvalv. Man skall lätt kunna föra ett pekfinger under det mediala fotvalvet om halvfotsvalvet är normalt. Är du plattfotad kan du behöva ytterligare behandling än den som beskrivits ovan. Fotzonterapi, massage eller att sittande massera undersidan av foten genom att rulla en golfboll fram och tillbaka kan hjälpa till med att bryta upp ärrvävnad samt förbättra cirkulationen under foten. Det kan eventuellt även vara så att du är i behov av hålfotsinlägg för att balansera foten och därigenom hela kroppen.
Det är väldigt vanligt att knäskador som din nonchaleras och om de inte behandlas i tid finns det risk att de till slut leder till en total nedbrytning av ledbrosket, degeneration i ärrvävnad och slutligen Artrit. När en skada lett så långt finns inget annat att göra än att operera in knäproteser, eller leva med smärtan. Detta är ingen skrämselteknik utan snarare en varning. Det är viktigt att inse att denna nedbrytningsprocess sker gradvis och tar väldigt lång tid, mellan 5-30 år eller mer.
Lycka till med tillfrisknandet!
