Träningsvärk i hjärtmuskeln?
Fråga: Jag är en kille på 20 år som undrar om man kan få träningsvärk i hjärtmuskeln, den är ju trots allt en muskel? Jag har inte några problem själv med denna muskel, men undrar som sagt om det är möjligt med träningsvärk i den, hur yttrar den sig i så fall och är det farligt för hjärtverksamheten?
Patrik Svensson, Malmö.
Svar: Som du säkert känner till så finns det tre typer av muskler i kroppen. Den glatta muskulaturen, hjärtmuskulaturen och skelettmuskulaturen. Det är bara skelettmuskulaturen som utvecklar det som vi kallar för träningsvärk. Den glatta muskulaturen som bekläder inälvornas väggar och hjärtat är lika på så sätt att de båda arbetar och drar sig samman utan att man kan påverka detta viljemässigt. Den glatta muskulaturen, som är uppbyggd av små korta och sammanflätade celler är mycket uthållig och reagerar långsamt vid retning. Den tvärstrimmiga skelettmuskulaturen däremot som bygger upp kroppens muskelmassa kontrollerar vi till stor del viljemässigt.
Även om vissa rörelser är "förprogrammerade" och muskler kan kontraheras via reflexer så kan vi oftast själva bestämma vilka muskler som skall arbeta och hur hårt de skall arbeta. Det finns även en del likheter mellan hjärtmuskeln och skelettmuskler. De är i princip uppbyggda av muskelfibrer, som i mikroskop ger det tvärstrimmiga utseendet.
Muskelfibrerna i hjärta och skelettmuskel är uppbyggda och drar sig samman enligt samma princip. Medan de flesta skelettmusklerna består av en blandning snabba och långsamma fibrer, som i ett mosaik, så är hjärtat uppbyggt av långsamma fibrer. Den snabba fibern kontraherar sig som namnet antyder, snabbt, medan den långsamma drar sig samman långsamt. Man kan säga att den snabba fibern är gjord för sprinterarbete och den långsamma fibern är en "maratonfiber". Den är mycket uthållig. Det är därför lätt att förstå att hjärtats muskulatur är uppbyggd av långsamma fibrer. Den snabba fibern tröttas däremot ut mycket snabbt. Förklaringen till dessa skillnader kan man bland annat finna i att den långsamma fibern omges av flera fina blodkärl, innehåller större mängd mitokondrier (funktionellt viktiga organeller inuti cellkropparna) samt högre aktivitet av de enzymer som är av avgörande för förbränningsprocessen. Vid styrketräning rekryteras båda fibertyperna. Och ju tyngre belastningen är desto fler är antalet snabba fibrer som medverkar. De snabba fibrerna som normalt sett är något grövre än de långsamma växer också till mer vid styrketräning.
Uppkomsten till träningsvärk känner vi egentligen inte helt till. Det är dock klart att det är först när vi överbelastar muskeln som vi får träningsvärk. Antingen är belastningen extra stor eller så utför vi ett arbete som är större än vi är vana vid. Forskare har kunnat konstatera att muskelfibrerna uppvisar små mikroskopiska skador i samband med träningsvärk. Det är framför allt de sk Z-diskarna, som sammankopplar de minsta enheterna i muskelfibern som uppvisar skador. Snabba fibrer tros vara mera utsatta för dessa skador.
I samband med träningsvärk är också muskelstyrkan nedsatt. Förändringarna kan finnas direkt efter ett träningspass men kan förstärkas efter några dagar för att sedan försvinna. Detta kan tolkas som att muskeln genomgår en reparationsprocess som eventuellt kan vara positiv för muskelns tillväxt. Det är också ganska välkänt att man får träningsvärk när man utför excentriskt arbete men knappast när man utför bara koncentriskt arbete.
Experiment har t ex visat att om man kliver upp på en pall med det ena benet och ned med det andra så får man endast träningsvärk i det ben som sänker kroppen men inte i det som lyfter! När man kliver upp arbetar lår- och vadmusklerna koncentriskt (de förkortar sig) när man kliver ner arbetar de excentriskt (de förlänger sig). Samma sak gäller när man gör en hantelcurl. Om man enbart lyfter vikten och låter någon annan sänka den, får man knappast någon träningsvärk jämfört med om man utför en normal curl och både lyfter och sänker hanteln.
Träningsvärk får man ju, som sagt, framför allt när man är otränad eller när man plötsligt börjar träna med mycket tyngre vikter, och intensivare än normalt. Experiment har också visat att om man genomför 4-5 träningspass med excentrisk träning så får man heller ingen träningsvärk och musklerna uppvisar inga skador. För att åstadkomma "överbelastning" av muskulaturen krävs en yttre belastning som "tvingar" muskeln att förlänga sig.
Hjärtmuskeln utsätts inte för sådan belastning. Hjärtat drar sig samman för att pumpa ut blodet och för att därefter slappna av och arbetar alltså inte excentriskt. Man får ingen träningsvärk i hjärtat!
Kan man se om de "tar något"?
Fråga: Jag är en tjej på 26 år som tränat bodybuilding i fyra år. På senare år har jag börjat träna på ett gym där det tränar en del tävlande. Dessa tävlande killar och tjejer, speciellt tjejer har under den här tiden ökat nämnvärt i muskelmassa (och övrig massa), plus att deras röster inte låter som tidigare. Kan man med viss säkerhet säga att de här tjejerna "tar något" eller kan kosttillskott, mycket protein och en ordentlig kost vara orsaken till dessa resultat?
Finns det några kännetecken på att en tjej går på steroider eller tar tillväxt eller vad det nu kan vara? Eller är det bara dopingtesterna som kan svara på detta? Hur mycket är det normalt för en tjej att öka i muskelmassa på ett år? Begynnande skäggväxt kan man få det hur som helst? Humöret och styrkan, vad händer med dessa, märks det någon skillnad?
Nyfiken och för alltid ren.
Svar: Kosttillskott, mycket protein och en ordentlig kost kan inte påverka rösten och heller inte ge de negativa bieffekter som man får om man använder t ex anabola steroider eller tillväxthormon. Sorgligt nog har bruket av olika förbjudna medicinska preparat börjat spridas också bland kvinnor och inte minst bland kvinnliga byggare. Och de löper minst lika stor risker som män för allvarliga medicinska biverkningar.
Förutom de biverkningar som man ser hos män och som vi har skrivit om många gånger tidigare i den här spalten så kan kvinnor få djupare röstläge, skäggväxt, klitorisförstoring och menstruationsrubbningar vid bruk av anabola steroider. Detta är just anledningen till att bland annat röstförändringar tyvärr börjar bli allt vanligare.
