Fråga: Jag är en norsk gutt på 20 år. Är 188 cm lång och väger fn 75 kilo. Till för ett år sedan tränade jag mest löpning och styrketränade endast en gång i veckan. Jag vägde då 70 kilo. Jag lade sedan om mitt program och tränade styrketräning 4 ggr/vecka och konditionsträning endast 1 gång/vecka. Om 1 år avser jag att åter öka min konditionsträning för att senare satsa på halvtrialthon.
Om jag utvecklas som fram till nu räknar jag med att väga ca 80 kilo vid konditionsträningens start.
Kan jag behålla 5 av mina 10 nyvunna kilon och väga ca 75 kilo vid min tävlingsstart? Eller riskerar jag att mista all den muskelmassa jag byggt upp?
Svar: Ett av problemen när man tränar för uthållighetsgrenar som löpning och cykling är att det är svårt att bibehålla en stor muskelmassa som byggts upp med styrketräning. Och speciellt om man samtidigt skär ned på styrketräningen. Det är ju också till stor nackdel att ha en stor muskelmassa att "släpa" på när man skall springa långt. Om du vill behålla 5 av dina nyvunna kilon, bör du därför upprätthålla styrketräningen 2 ggr/vecka.
Fråga: Jag är en kille på 19 år som tränat i drygt 2 år. Träningsdosen har ökats från 1 till 4 ggr/vecka det sista halvåret. Men jag har problem med mina ben. Närmare bestämt där lårbenskelettet och höftbenet möts. Det känns som om brosket är på väg att slitas ned! Jag haren skavande smärta. Inte allvarlig, men ändå oroväckande då jag känner av den trots vila. Skall jag sluta med knäböjningar? Varmt tack för din medverkan i tidningen!
Svar: Med rätt utförd teknik är knäböjningar inte speciellt farliga. Tvärtom är övningen en av de bästa basövningarna för benens muskulatur. Om övningen däremot utföres felaktigt, är överbelastningsskador av knän, rygg och höft stor. Den främsta orsaken till felaktigt utförande är oftast att man ökar belastningen för snabbt och tränar med för tunga vikter. Det är ganska typiskt att skadorna dyker upp när du ökar träningsbördan så snabbt.
Du ska tills vidare sluta med denna övning men kan försätta med annan träning som inte besvärar dig. Och under tiden uppsöka en läkare med ortopedi som specialitet. En sådan finner du på någon idrottsmedicinsk mottagning.
Fråga: Jag är en kille på 27 vårar som läst B&K sedan starten 1981. Jag har följt din frågespalt med stort intresse. Det är skönt att det finns en svensk sporttidning som tar upp styrketräningens fördelar på ett seriöst sätt!
Vad är din erfarenhet vad gäller andra idrotter? Börjar styrketräningsmomentet tas på allvar? Har du några exempel? Finns det undersökningar som visar att t ex ett lag blivit bättre genom styrketräning?
Janne Larsson, Göteborg
Svar: Visst har inställningen till styrketräningen förändrats på ett positivt sätt under senare år. Se bara på aktiviteten på gymmen och hur många människor i Sverige som idag styrketränar som motion. Företag som är intresserade av friskvård satsar på motionsanläggningar med styrketräningslokaler. Inte heller någon kommun med självaktning planerar någon idrottsanläggning utan styrketräningshall. Hotell och kursgårdar skaffar sig kompletta motionsanläggningar med utrymme för styrketräning. Inom sjukgymnastiken är idag träning med vikter allt vanligare och modernare rehabiliteringsanläggningar omfattar styrketräningsredskap.
Så till din egentliga fråga. Inom idrotten, det gäller i stort sett alla grenar, alltifrån explosiva grenar till långdistans, använder man ren styrketräning på ett eller annat sätt. Man försöker anpassa träningen till grenens krav. Styrketräningen börjar bli förfinad och mycket grenspecifik. Inom hockeyn t ex, styrketränar man alltmer och det är ett känt faktum att ryska hockeyspelare knäböjer med imponerande vikter. Det är naturligtvis mycket svårt att visa att ett lag presterar bättre resultat därför att man styrketränat. Men det finns tillräckligt många undersökningar som klart visar att både sprinter- och hoppförmåga förbättras med styrketräning.
Hälsningar Per
