Ett SM för unga och gamla!
Svensk bodybuilding står inför en generationsväxling.
Det gav Junior och Veteran-SM klara indikationer på. Här fanns flera duktiga deltagare som trots sin unga ålder, skulle ha gjort mycket bra ifrån sig på Senior SM. Den svenska byggningens framtid är säkrad!
Så var det dags för årets sista tävling av större format. Svenska Mästerskapet för Juniorer och Veteraner. En tävling som bjöd på "ömsom vin ömsom vatten". Vinet stod de tävlande för. De bjöd på underhållning av hög kvalitet. Speciellt herrjuniorerna i -80 och + 80 kos klasserna.
Vattnet stod arrangörerna och en viss del av publiken för. Som utsänd B&K-fotograf kan man bara skaka på huvudet. Det fanns två skäl; dels var scenljuset alltför svagt för att man skulle kunna ta hyfsade bilder (slocknade tom helt vid ett tillfälle) och dels fanns vissa bråkiga skånska element i publiken, som gjorde allt för att störa all form av fotografering. Enligt dem var videofilmning för privatbruk viktigare, än att låta B&K:s läsare på bild få se vilka de tävlande var. Undrar just om Ni, kära läsare, delar denna uppfattning!?
Kort om tävlingen!
Tävlingen inleddes med den lättaste herrjuniorklassen. Den samlade tre deltagare. Först ut på poseringsrundan var Claes Pernram, Malmö Motionsförening. Han bjöd på god posering och visade upp en jämnt byggd fysik med fina linjer och bra deff. Veijo Kurkinen, KK Hercules Värnamo, var andra man ut på scen. Deffen var det inget fel på, men det saknades volym. Med hans längd blir han tvungen att gå upp en eller två viktklasser, för att komma till sin rätt.
Så var det dags för klassens sista deltagare. Ib Christensen från Malmö Motionsförening. När han kom ut på scen, kunde man inte låta bli att slås av de fantastiska likheter han har med Stefan Johnsson (duktig 90 kilos kille. Se B&K 9/86). Där fanns samma armar, rygg, bröst, midja mm, trots att det skiljer 20 kg muskler dem emellan. En ny Stefan Johnsson kanske!? Resultat? Ib var klassens klart grövsta och mest symmetriskt byggda kille, vilket gav honom en rättvis första plats. Men det är klart, deffen skulle ha kunna varit bättre. Andra platsen tilldelades Claes Pernram och tredje platsen Veijo Kurkinen.
  
Dags så för lite damjuniorer. Endast fem deltagare ställde upp i klassen under -52 kg. Man undrar oroligt hur det egentligen står till med tillväxten inom dambyggningen. Det fanns dock två ljusglimtar som gav hopp inför framtiden. Linda Dahlberg, Olympia Gym, och Elisabeth Hardingz (syster till EM 4:an Gunilla), Pro Gym.
Linda Dahlberg stod för bra deff, fina linjer och hyfsad volym. Speciellt benen var bra. Hon saknade dock lite vidd över axlar och rygg. Så till muskelfenomenet Elisabeth Hardingz. Snacka om flex och muskelvolym. Hon var otroligt bra, eller ska man säga komplett!?
Praktiskt taget allt var välutvecklat. Speciellt armarna, axlarna och benen (vilka lårbiceps!!!). Ett litet dock bara. Hennes deff skulle ha kunna varit bättre, men det är nog bara en tidsfråga innan den också blir bra. Vem som vann?
Det har du nog redan gissat dig till. Elisabeth segrade klart över Linda, med 15 poäng till godo!
Om tillväxten på damsidan är osäker, så är detta ett problem herrbyggningen definitivt inte delar.
Herrjuniorernas -80 kgs klass samlade hela 10 deltagare. Den jämna kvalitén borgade för en tuff fight. l alla fall när det gällde placeringarna mellan tredje och tionde plats. För första och andra plats var redan bokad av Tommy Mikkola, Skip Gym, och Thomas Lundmark, Norrköpings Hälsostudio.
 
Dessa gossar var outstanding och skulle med största sannolikhet placerat sig bra på senior-SM. Tommy har en mycket välutvecklad muskelvolym, med närmast osannolikt grova armar, axlar och rygg (se träningsreportage med Tommy i detta nummer). Hans förstaplats var lika odiskutabel som Thomas Lundmarks andraplats. Thomas var även han mycket bra. Om det är någon som har problem med deffen eller vad- och lårträningen, rekommenderas han ta kontakt med Thomas omgående. För hans deff var ruskig och hans vader och lår minst sagt imponerande.
Vem skulle placera sig på tredje plats? Sammanlagt fyra deltagare hade en eller flera tredjeplaceringar. Kent Ekvall, Landskrona KK, hade flest. Muskulös men lite slät (speciellt benen) kunde han ta hem tredjeplatsen. Richard Thunell, Ekeby Hälsocenter, placerade sig på fjärdeplats, med hjälp av en fin och harmoniskt byggd fysik.
Men det var på håret. Hans slutpoäng var densamma som Fredrik Ahlqvists, Alingsås Hälsostudio. Richard hade dock flest tredje placeringar. Sjätte platsen tog Kent Grape, Luleå BBC, hem. Något orättvist, då han stod för en vid, tämligen muskulös och deffad fysik och som därför förtjänade en bättre placering.
 
Veteranernas yngsta klass, dvs mellan 40-49 år, samlade fyra deltagare. Fjärde platsen gick till Ricky Bruch, Malmö Motionsförening. Placeringen var förstårlig då benen var tunna och deffen inte den bästa. På tredjeplats placerade sig Hans Falk, Borås Hälsostudio. Något oväntat då hans deff och symmetri var bra.
Hans slutpoäng var dock densamma som Nico Lundholms, IFK Umeå. Nico hade dock flest andraplaceringar, vilket också gav honom denna placering.
Segern gick odiskutabelt till Pro Gyms Nicke Sundvall, som var klart grövst och som hade en hyfsad deff.
Damjuniorernas tunga klass (+52 kg) bestod av "hela" två deltagare och en tredje som var utom tävlan pga av för hög ålder (Ulrika Löhr, Ekeby Hälsostudio). Första platsen tog Louise Larsson, Solna AK, hem ganska enkelt före Kristina Lundberg, Bobbos Sportcenter Umeå. Kristina var både grövre och mer deffad.
 
Herrjuniorernas tyngsta klass var den klart bästa på hela tävlingen. Vilka juniorer! Kampen om de tre pallplatserna skulle komma att stå mellan Leif Malmqvist, Malmö Motionsförening, Stefan Lind, Bodens SK, och Christer Söderberg, Pro Gym Stockholm.
Alla vägandes runt 90 kg eller strax över. På line-upen såg Christer ut att vara bäst. Han var grövst och hade mest vidd. Leif såg ut ha bra deff, men matchade inte Christer i muskelvolym.
Stefan gav visserligen ett grovt men dock lite slätt och vattnigt intryck. Han skulle komma att placera sig på tredjeplatsen. Att kroppsbyggningen som tävlingsform är något av en illusion, förstod man då rond efter rond avverkades. Den så grova och vida Christer, visade sig sakna djup och flex i muskulaturen. Något som gav honom ett lite "slätt" intryck. Leif däremot växte oerhört när han började posera. I särposeringarna mellan de två, stod det ganska snart klart vem som skulle segra - Leif Malmqvist. Han hade den bästa deffen, flexen och djupet i muskulaturen. Och minst svagheter. Det han saknade var större vader och lite vidare rygg. Christer skulle behövt större vader, armar och bröst. Andraplatsen blev därför hans lott. Men den dag han byggt bort dessa svagheter, kommer Leif att få det svårt. För jag är övertygad om att dessa två herrar kommer att mötas åtskilliga gånger framöver.
 
I tävlingens sista klass, Oldboys eller Veteraner över 50 år, ställde tre stycken "järngubbar" upp. Lars "Gammeldahlis" Dahlström, Iron Gym, Eino Akkila, Trolleborgs FK, och Åke Pettersson, Stockholms Frisksport Klubb. Det var närmast en formalitet att utse Eino till segrare. Denna 56-åriga "ynglig" som ligger inne med mycket bra armar. Vem skulle bli två? "Gammeldahlis", nyss fyllda 60 år, eller Åke (57 år)? Åke tog hem andra platsen, 7 poäng före "Gammeldahlis".
Hans poseringsrutin till sköna mandoliner och ballalajkor räckte inte till denna gång. Men du är välkommen att försöka igen nästa år!
|
