B&K - Tidningen - 1982 - Nummer 6 - Posering: en svår konst

Posering: en svår konst

Sidan skapad 2002-08-17
Uppdaterad 2002-08-17

Text: Andreas Cahling

Sök på B&K:s webbplats
 

Sök på nätet med gymråttans favorit:

Sök på webben med Google

 
Kommentarer
Maila eller använd formuläret nedan:

namn (valfritt):

e-post (om du vill ha svar):

meddelande:

B&K Sports Magazine 6/1982:

Posering, eller artistiskt, anatomiskt framträdande borde det kanske kallas, är en svår konst. Alla som tävlat vet att detta moment måste sitta i ryggmärgen för att flyta bra. Varför låta dålig posering sänka din placering på en tävling?

Bodybuildingposering är en konstform som man sällan får tillfälle att uppleva i fulländad form. Trots att bodybuildingens bedömning bygger på ett scenframförande som påminner om balett eller konståkning så ligger vi långt efter dessa aktiviteter, med vissa undantag, i konstnärligt utförande. Delvis sammanhänger detta med att bodybuildingens bedömningssystem aldrig i någon större utsträckning har premierat skickliga posörer poängmässigt eller resultatmässigt.

Kanske är det dock fel att säga att själva systemet inte premierat skickliga posörer. Det är i stället så att systemet eller systemen har använts på ett sätt som inte har premierat god posering. Hur stor roll poseringen skall spela har ofta varit en tolkningsfråga. Fast jag anser att poseringen bör spela en väsentlig roll så får det självfallet inte bli så att en klart underlägsen fysik med flera svaga sidor sätts före en komplett fysik i toppform.

Större tonvikt vid posering

Det gäller här att finna en balans som kan accepteras av de flesta. Min personliga åsikt är dock att poseringen bör tas med i beräkningen i större utsträckning än vad som sker nu.

Jag besökte EM-kvalet i Vänersborg och kunde konstatera att det finns flera väldigt skickliga posörer i Sverige. Bra exempel på artistisk posering visade Bernt Holmberg, Sundsvall, Anette Magnusson, Stockholm och Keith Armstrong, Stockholm med flera. Det var en upplevelse att se detta då situationen var helt annorlunda när jag flyttade från Sverige i mitten av 70-talet.

Hur blir man en bra posör? Svaret är enkelt och säkert kan de flesta gissa att svaret är: TRÄNING och TRÄNING. Hur tränar man? Det svaret är inte lika enkelt. Precis som när det gäller viktträning är det självfallet bäst att inte bara träna på måfå utan att istället lägga upp ett vettigt program och sätta igång i god tid innan det är dags att ställa sig på scenen. Lär av det misstaget som mer än en bodybuilder har gjort och vänta inte med poseträningen tills sista veckan. Då är du kanske för trött av allt dietande för att kunna tänka tillräckligt klart vid komponerandet av ditt fria program. Samtidigt är tiden för knapp för att du skall hinna öva in det så att det flyter bra.

Träningen

Regel 1 är alltså att du sätter igång i god tid. Träna sedan varje dag de samtliga tre ronderna. Vad är god tid? Minst två månader anser jag.

Rond 1 tränas på följande sätt: Stå i lineup-position 10-15 minuter varje dag framför en spegel och behåll hela tiden rätt position. Benen skall vara spända hela tiden genom att du pressar fötterna neråt, utåt, med lätt böjda knän. Många bodybuilders orkar inte stå så länge på scenen med spända ben därför att de helt enkelt har hoppat över att träna denna bodybuildings viktigaste pose. Träna sedan på att vrida din kropp ett kvarts varv åt höger i taget precis som du kommer att få göra under förbedömningen vid din tävling.

Rond 2 tränar du genom att inta de sju standardposerna (för män) eller de fem som gäller för damerna. Träna på att kunna hålla dessa 20-30 sekunder eller mer. Det har du nytta av på scenen vid särbedömningarna. Träna också på att kunna utföra alla standardposerna i följd som ett litet program. Det ger ett fint intryck på scenen. Dessa poser bör sitta i ryggmärgen. Det ser inte bra ut om du har ett papper med dig ut på scenen och måste klia dig i huvudet med jämna mellanrum för att komma ihåg vilken pose som kommer näst.

Träna smidigheten

Hur tränar man då rond tre? Det är här din fantasi, om du har någon (det har du säkert) ... kommer in. Här kan du hitta på praktiskt taget vad du vill och din konstnärligt skapande frihet är fullständig. Det kan dock ur poängsamlingssynpunkt vara lämpligt att inte avvika alltför mycket från det som domarna kan förväntas tänka sig att se. Detta bör ej ses som en begränsning utan som insideinformation. Poseringsstilarna är många och kanske hittar du din egen stil eller lånar lite här och där.

Ett bra sätt att välja poser till det fria programmet är att du första gången baserar programmet på standardposer som du kanske alternerar lite och sedan lägger in någon icke standardpose. När du kan inta varje pose ledigt så börjar du träna övergångarna från en pose till nästa. Det är viktigt att lägga poseringarna i sådan följd att de passar in och övergången från en pose till nästa går smidigt och flytande. Att träna dessa övergångar är väldigt viktigt. Mycket beroende på hur väl du utför just dessa blir avgörande för scenkvaliteten på ditt framträdande.

När du sedan blir mer avancerad så vill du säkert ha ett program med fler och fler avancerade poser samt svårare övergångar krävande mer erfarenhet, träning och poseringssmidighet samt poseringsrytmkänsla. Att titta på tävlingar, bläddra igenom magasin och ta erfarna vänner och ärliga bekanta till hjälp är alltid värdefullt.

Musiken

Att välja en musik som passar väl till ditt poseringsprogram kan vara nog så svårt. Här kan det också vara lämpligt att titta på tävlingar för att få en ide om vilken sorts musik som passar dig. Kanske hittar du rent av musikstycket du vill använda vid någon tävling som du upplever som åskådare. Inget fel i att "låna" musik. Bara du inte lånar samma musik som 50 % av de övriga deltagarna använder.

Med all denna information tillgänglig så fins det ingen anledning annan än inaktivitet, varför du inte skulle kunna ställa upp i din nästa tävling som en god posör.

En sak till som du bör komma ihåg och det är att inte posera ansiktet på ett grimaserande sätt. Det gäller speciellt vid intagandet av Most Muscular posen då intrycket ej blir bra om du är röd som en kokt kräfta i ansiktet och samtidigt andas tungt och högljutt så att det hörs genom hela lokalen. Det kan då inte hjälpas att skrattsalvorna överröstar applådåskorna, för det ser oundvikligen ganska lustigt ut. Träna alltså på att kontrollera ansiktsuttrycken och le gärna ofta.

Andreas Cahling anser att poseringsframträdandet har alltför liten betydelse vid dagens bedömning av tävlingar.

Obligatoriska poseringarna för damer

Obligatoriska poseringar för herrar

  1. Dubbel biceps framifrån. Båda överarmarna spänns. Här kollar domarna armarna och att kroppen är välproportionerlig. Muskelutvecklingen bedöms samt om musklerna är väldefinierade.
  2. Latspread framifrån: Här är det främst ryggmuskulaturen framifrån som kontrolleras. Händerna fattas i midjan och latissimus trycks fram. Stå med lätt särade fötter och spänn benen.
  3. Side-chest: Överarmen och bröstet kontrolleras från sidan. Domarna synar även lårbiceps från sidan. Överkroppen kan vinklas lätt mot domarna, men inte för mycket! Glöm ej att spänna vaden som befinner sig närmast domarna. Nytt för i år är att den tävlande bara behöver visa sin bästa sida.
  4. Dubbel biceps bakifrån: Här bedöms utvecklingen av ryggmuskulatur, biceps, axlar, vad samt lårbiceps. Tänk på att hålla armarna i jämnhöjd.
  5. Latspread bakifrån. Här bedöms utvecklingen av stora ryggmuskeln. Tänk på att spänna vaden!
  6. Tricepsposering: Denna posering är helt ny. Naturligtvis är den inlagd främst för att kolla tricepsmuskulturen. Men tänk även på vaden, lårbiceps samt mage.
  7. Mage/ben: Benmuskulatur och magmuskulatur spänns. Definition, muskelutveckling bedöms.