Puh, vilken sommar!
Vilken härlig sommar vi haft i Sverige! Jag bevistade Lundegårds camping på Öland under ett par helt fantastiska veckor. Det enda jag saknade var lite träning med vikter. Men skam den som nöjer sig med att bara slappa. Jag sprang ett par km om dagen och gjorde primitiva redskap. En gren fick fungera som chinsräcke. Med en stock tränade jag rowing och två tunga stenar blev hantlar att curla med! Benen tränade jag genom att springa uppför en brant backe.
Förvånansvärt nog hade jag blivit STARKARE då jag kom tillbaka till gymmet! Vem sade att redskapen var viktiga??
/Anneli S. Kalmar
Sanningens ögonblick?
Ett samtalsämne som man alltid osökt kommer in på när man pratar kroppsbyggning, är användandet av hormoner. Man nämner hormoner som någonting som man förr eller senare måste bruka om man vill bli "bra". Som någonting ofrånkomligt. Ett skrämmande faktum är hur pass bevandrade alla verkar vara i ämnet, såväl nybörjare som mer erfarna byggare.
Man diskuterar olika märken, hur dessa smidigast anskaffas, vad dessa har för verkan mm.
Jag har lyssnat på killar som har tränat kanske bara 1-1 ½ år, som tillfälligt har kommit in i en period där dom inte gör så stora framsteg, prata om att börja använda hormoner. Dessa killar har inte ens haft minsta tanke på att tävla!
Vad är det för utveckling sporten har tagit, när man strävar efter att bygga upp en sund, fulländad kropp, för att sedan på "konstgjord" väg uppnå en estetiskt mer tilltalande fasad?
Dessutom kanske på bekostnad av hälsan, på lång sikt.
Man har kommit dit då "ändamålet helgar medlen". En i mitt tycke helt felaktig inställning, som inte går hand i hand med allt det som kroppsbyggning står för.
Hur många kroppsbyggare kommer någonsin att få veta var deras begränsning går, om de redan efter ett par motgångar börjar använda sig av hormoner? Är inte detta att erkänna sitt eget misslyckande innan man provat några alternativ?
I USA skrivs det hyllmeter om hur mycket man kan åstadkomma med självkontroll och målmedveten koncentration i sin träning. Men att lära sig behärska sin hjärna tar tid och många har dåligt tålamod.
Detta om självkontroll och koncentration hör man aldrig talas om på gymmen. En toppbyggare som använt hormoner kan bli champion i en tävling med gott samvete därför att så länge alla i toppskiktet brukar hormoner tävlar alla på samma villkor. Men frågan kommer alltid att finnas där: Hur bra hade han kunnat bli annars?
Många är osäkra inför sanningens ögonblick!
/Tomas E. Sthlm
Börja jogga!
Jag anser jogging vara ett måste för en bodybuilder! Jag vet att man orkar både mer och längre om man börjar med löpträning. Själv hade jag dålig kondition då jag började lyfta skrot. Visst märkte jag en liten förbättring efter ett par månader på gymmet, men passen var jobbiga att genomföra.
Men efter att ha kompletterat med löpning går det mycket lättare. Ökad kondition gör att jag nu kan lyfta tyngre och ta ut mig mer i varje set!
Behöver jag avsluta med att skriva att jag ökat en hel del sedan jag första gången tog på löpskorna?
/Per Rosvall, Göteborg
Kanske även du?
Efter att ha haft ont i magen med jämna mellanrum under nästan ett år bestämde jag mig för att göra något drastiskt. Jag fastade! Vilken känsla! Hade aldrig drömt om att jag skulle må så bra av något så pass enkelt.
Efter en veckas fasta gick jag helt över till vegetarisk kost. Jag kompletterar med ägg och lite ost för att få i mig tillräckligt med protein.
Magen fungerar perfekt liksom träningen.
Kanske även något för dig?
/Petra