Sök på nätet med gymråttans favorit:

På beacherna i södra Kalifornien kan man finna kroppsbyggare i T-tröjor med texter som "Dianabol, Breakfast for Champions". Dianabol är en av de mest populära och mest använda anabola steroiderna bland idrottsmän. Drogen blev tillgänglig i oral form på 60-talet och som injektionslösning under 70-talet. Det är förmodligen ingen överdrift att påstå att åtminstone 90 % av de bästa amerikanska manliga kroppsbyggarna regelbundet brukar anabola steroider.

Det står helt klart att vissa kvinnliga kroppsbyggare och andra idrottare tillhörande världseliten också brukar anabola steroider. Knappast någon, läkemedelsdistributören undantagen, kan tilltalas av utvecklingen, som är resultatet av en stegrad tävlingshets med ökade kommersiella intressen i ett samhälle, där olika typer av droger är mer eller mindre accepterade. I en tidigare artikel (B&K 1/82) har jag beskrivit bakgrunden till förekomsten av de syntetiskt framställda anabola steroiderna, som i sin effekt på olika organ liknar naturligt manligt könshormon, testosteron.

Vilka positiva effekter på prestationsförmågan kan då anabola steroider tänkas ha? Ja, de har utvecklats för att stimulera proteinsyntesen. Hård träning i kombination med anabola steroider (a.s.), en kost som innehåller tillräckligt med kalorier och protein och är näringsriktig bör således kunna leda till en snabbare tillväxt i muskelmassa. Den mest påtagliga, positiva effekten, vilket också ofta intygas av idrottsmän som använt a.s. under längre tid, är att den nödvändiga återhämtningen efter intensiv träning underlättas och att påföljande träningspass blir effektivare. Dvs träningen kan bedrivas intensivare och med kortare viloperioder mellan träningspassen.

Osäker effekt

De vetenskapliga studier som har gjorts vad gäller effekten av a.s. på muskelstyrka visar varierande resultat. Mycket talar dock för att tidigare styrketränade individer som får a.s. och samtidigt adekvat proteintillförsel ökar mer i muskelstyrka jämfört med om de inte hade fått a.s. under samma förutsättningar. Det kan självklart ifrågasättas om denna effekt är beroende av en ökad aktivitetsgrad (svårt att kontrollera intensiteten på träningen!) eller resultatet av direkt stimulering av muskelfibrernas sammandragande (kontraherande) egenskaper.

Även om anabola hormoner tycks öka antalet röda blodkroppar och mängden hemoglobin tyder inga rapporter på att a.s. har någon positivt stimulerande effekt på maximal syreupptagningsförmåga (indikatorn på kondition eller uthållighetsförmåga).

Trots att all praktisk erfarenhet (idrottsmännen) entydigt säger att a.s. ökar tillväxthastigheten i muskelvolym och styrka är det lätt att finna argument för att fördöma användandet av a.s. inom idrotten.

1. Det etiska skälet, dvs man ändrar på de naturliga fysiska förutsättningarna genom manipulation.
2. De medicinska skälen, framför allt det faktum att vi inte vet vad som händer på sikt i den kropp som behandlats med a.s. under lång tid.
3. De biverkningar, som har konstaterats och som brukar nämnas i samband med långvarigt bruk av a.s. är dock oftast rapporterade från studie av patienter.

Biverkningar

Några av de allvarliga sidoeffekterna är förändring i vätske/elektrolytbalansen och som leder till ödem eller svullnader, förhöjt blodtryck, acne (finnar), försämrad leverfunktion framför allt vid bruk av orala droger, ökad risk för cancer (?), minskad spermieproduktion och minskade testiklar (män), oregelbunden eller utebliven menstruation, förstoring av klitoris (kvinnor), hämning av den normala tillväxten och den sexuella utvecklingen (förpuberteten).

Det finns också anledning att citera det officiella uttalande som har gjorts av American College of Sports Medicine (ACSM), den mest respekterade idrottsmedicinska organisationen i USA:

"Baserat på en omfattande och noggrann genomgång av litteraturen och efter analyser av argumenten för och emot möjliga effekter av anabola-androgena steroider på prestationsförmågan uttalar sig ACSM som följer:

1. Administrering av anabola androgena steroider i kliniska doser till friska människor under 50 år resulterar oftast inte i förbättring av muskelstyrka, kondition eller muskelmassa.
2. Det finns inga entydiga vetenskapliga bevis som säger extremt stora doser av anabola androgena steroider förbättrar eller försämrar prestationsförmågan.
3. Långvarigt bruk av orala anabola-androgena steroider (derivat av testosteron) har i några fall resulterat i försämrad leverfunktion. Vissa av dessa störningar upphör när drogen inte längre tas, andra funktionsrubbningar kvarstår dock.
4. Administrering av anabola androgena steroider till män kan resultera i en förminskning av testiklarna och en försämrad spermieproduktion. Dessa effekter tycks försvinna om små doser av steroider har använts under en kort tid. Effekten av stora doser som har intagits under längre tid är däremot okända.
5. Ansträngningar måste göras för att utbilda aktiva idrottsmän/kvinnor, tränare, läkare etc och allmänhet när det gäller avsaknaden av överensstämmelse i effekter av anabola-androgena steroider på prestationsförmågan och de medicinska risker som speciellt stora doser administrerat under en lång i kan innebära."